En peka och klicka-visuell roman för cyberpunk-fans
Den snabba utvecklingen av teknologi de senaste åren har fått många konstnärer att utforska och reflektera över själva naturen av mänskligheten och dess existens inom en digital värld. Med spel som Deus Ex och System Shock har spelindustrin en lång historia av att bidra till den konstnärliga utforskningen av cyberpunk-teman. 2064: Read Only Memories är ytterligare ett bidrag till kategorin cyberpunk-spel. I 2064: Read Only Memories spelar du som Turing, en Relations- och Organisationschef eller ROM, en AI avsedd att fungera som digitala assistenter åt människor. Han måste undersöka sin omgivning för att lösa gåtan med sin skapares försvinnande.
Cyberpunk Visuell Roman
2064: Read Only Memories är ett peka-och-klicka-spel och som sådant är dess spelmekanik ganska intuitiv och lätt att förstå. På varje plats som Turing kan utforska kan de interagera med element som innehåller viktig information. Det finns inga tydliga visuella ledtrådar som skulle indikera om en föremål är interaktivt, men om spelaren sveper sin pekare över ett interaktivt element, visas det med en vit ram med de åtgärder en spelare kan ta för att interagera med föremålet. Detta är vanligt i de flesta peka-och-klicka-spel, men det ger onödig svårighet.
I själva verket är detta spel närmare en visuell roman än det är till ett peka-och-klicka-spel. Mycket av spelet handlar om att leta efter interaktiva element och läsa deras beskrivning och viktig information. Personer som har spelat Ace Attorney-spelen kommer att vara mycket bekanta med denna typ av spelupplevelse. Det är inte dåligt i sig, men spelare bör varnas för att detta spel är mycket texttungt och om de inte är redo att läsa mycket så kanske detta inte är spelet för dem.
Konst och Musik, Karaktärer och Handling
Estetiken i detta spel är mycket tilltalande. Det har ett ljust neonfärgschema kombinerat med retro pixelgrafik. Trots det breda utbudet av levande färger är 2064: Read Only Memories inte smärtsamt för ögonen och visuell information återges tydligt och rent. Det har en mycket nostalgisk känsla som många äldre spelare kommer att uppskatta och älska.
En mycket stark punkt i spelet är dess musik. Den är mycket atmosfärisk och matchar spelets koncept och estetik riktigt bra. Det finns massor av synthar som verkligen framhäver spelets cyberpunk-genre, men melodierna är så fångande och minnesvärda.
2064: Read Only Memories har en mycket mångsidig rollista. Men en stor klagomål mot spelet är dess tråkiga berättande och ointressanta karaktärer. Med det sagt har spelet många grenar och slut som gör historien lite mer intressant.
Fantastisk konst och musik, begränsad spelupplevelse
2064: Read Only Memories största styrkor ligger i dess konst och musik. Båda är mycket välutförda och de gör sitt bästa för att göra 2064: Read Only Memories till ett enastående spel. Men även enligt visuella romanstandarder är 2064: Read Only Memories mycket begränsat när det gäller spelmekanik. Spelarna ges väldigt lite inflytande och historien presenteras i långa textstycken som kan tråka ut och utmatta spelarna. En sak är säker: det är ett spel som alla borde prova och bedöma själva.
